Sommardröm?

Läste precis att Johanna från Frihet, Fildelning och Feminism skulle åka på Almedalsveckan. Föga förvånande, men jag kom på mig själv med att bli lite avundsjuk... Jag är nästan lika ledsen över att missa Almedalsveckan som över att jag missade Sónar (lite sjuk i huvudet är jag).

Varför kan inte jag bara vara som de andra politiskt intresserade barnen och bara ha bestämt mig för vad jag tycker och inte bara: å-ena-sidan-å-andra-sidan i all oändlighet? Det vore skönt att ha det överstökat liksom. Vet dock inte om jag någonsin kommer att bestämma mig. Om jag lägger min röst på ett parti som tycker bra i den enligt mig viktigaste frågan tycker det ju nästan konsekvent alltid dåligt i den enligt mig näst viktigaste frågan! Kanske inte hela världen men jag fattar inte hur folk kan vara så konsekventa de faktiskt är i sitt politiska tyckande. Ett roligt exempel på det var den politiska sekreteraren för Folkpartiet som på Snerkies jävligt full försökte övertala mig om att jag var folkpartist. När jag (absolut inte lika full) intresserat frågade varför han trodde att jag var folkpartist så sa han: "för att de tycker bäst saker, de är det absolut bästa partiet, de tycker bäst i precis allt! Inget parti är som folkpartiet! De tycker inte dåligt i nåt!" Jag bara: "ok, så därför är jag folkpartist?" varpå han famlade efter min höfter och försökte titta mig djupt i ögonen.



-"Keso släpp mig, det kanske är någon som vill diskutera politik med mig"