Fördomsförvirring

Igår när jag satte på tåget hem från Skockholm satte sig en välklädd pendlarkvinna mitt emot mig i en kupé. Hon tog av sig sin dräktkavaj, pulade av sig skorna och pustade ut. Det var sjukt varmt och klibbigt och våra respektive pannor glänste av hettan i tåget. Jag hade beiga cityshorts med uppvikning, grönt tunnt sidenlinne och skor med kilklack och snörning upp på benet. Min make up var lagd av en ID-make up artist, mina naglar rödlackade och jag doftade ganska starkt av från Debenhams nypåsprutad Yves Saint Laurent parfym. Jag kunde varit Ebba. Kvinnan trodde jag var en Ebba. Vi tittade på varandra i samförstånd och log det där lite konstlade leendet man ler mot främlingar på kollektiva färdmedel. Från min bruna skinnväska med lila detaljer tog jag upp senaste numret av Elle nej förlåt Bang. Omslagsflicka var Tiina Rosenberg iförd pilotsolglasögon och hon log ett självsäkert leende mot kvinna mittemot mig. Kvinnan kände igen henne, att döma av hennes blick gillade hon henne inte och hon såg väldigt förvirrad ut när hon såg vad jag läste. Även om det om det är tråkigt att folk måste mycket fördomar kring hur människor skall se ut för att tycka på ett visst sätt så var det väldigt roligt att röra till det för folk. Hennes förvirrade och kritiskt granskande blick gjorde min dag.