Anteckningar fran en liten bergsby

Befinner mig i den vietnamesiska lilla bergsbyn Sapa 1600 meter over havet. Jag och Fia har klamt i oss ett litet eftermiddagssnack i form av nagra varrullar efter nagra timmars vandring bland risfalt, dimmholjda berg, klattrande byar befolkade av minoritesfolk kladda i traditionella klader, bufflar, 5-ariga herde-trainees, skitiga men ack sa bedarande ungar, minigrisar, feta ankor och gass, skrikiga ranniga minigrisar, hundar, gatter, myggor och gud vet vad. Var en smatt surrealistisk upplevelse att erfara att folk fortfarande lever pa detta satt, sa extremt langt fran vastkapitalismens ebay-fynd fran andra sidan jordklotet, neon och overdadiga livsideal... Sa extremt annorlunda pa alla satt och vis.

Med tanke pa hur mycket potentiella souvernirkopare det finns i Sapa "stad" sa var det forvanandsvart tomt pa dem ute pa vandringslederna. Det var vi och typ ett kinesiskt par. Eller nej foresten. Ett extremt overviktigt gang amerikaner, som vid close encounter dock visade sig vara spanjorer akte stadsjeep (!?) nagra kilometer till den byn vi gatt till. Dar gick de av med svettindrankta trojor, trots att det ar svalt, traskade respektlost in i folks hus och tog sedan jeepen hem. Vad sager man? Mer an att vidrigt beteende tycks bli sa mycket vidrigare om nagon ar valdigt tjock dvs?

Turismen i det har regionen skall i och for sig bidra med massa gott ocksa, minoritetsfolkens exotism i vastmanniskornas ogon drar folk och skapar arbetstillfallen och blir till viss del ett uppvarderande av deras livsstilar. Samtidigt tas de sota flickorna ur skolan for att kunna salja hantverk till turisterna som tror att de stodjer dem genom att kopa det. Komplext ar bara forordet. Forstar dock omradets turistboom i miniformat, har ar verkligen overjordiskt vackert! Sen att vart hotelldubbelrum kostar 2 dollar natten gor ju att jag kan kopa a n n u mer broderade etno-semester-klanningar av de tandlosa gummorna pa markaden...