Beijing, matporr och nya kinesiska vanner
Har finns bilder!
Nu ar jag i Vietnam och det verkar fungera att blogga och lasa bloggar iaf. Bor pa varldens kanske mest backpackiga hostel. Vi far val kanske skylla oss sjalva som bokar ett hostel som drivs av ett par "social-cat-aussies". Var tid i Beijing har inte riktigt befolkats av nagra white-male-backpackers sa det kanns helt ok, att atminstone ett tag lyssna pa folks rovarhistorier om "and then we got stuck on the border of Uzbekistan when our car broke down and we didn't have a visa to Mongolia cause we had been caught by the police when we soo drunk had pissed on a Djingis Khan statue". I Bejing hangde vi bara med vara kinesiska kompisar. Nagon gang skall jag beratta om varfor Kina vill byta namn, enorma fargglada menyer, kolonialbarer och om kineser besatta av omvarldens syn pa dem. Mest av allt kanske jag vill beratta om hur fint och roligt vi hade det och vilka bra vanner vi fick. Inte nagra avklarade "locals", utan vanner. Ni vet riktiga.
Hanoi nu iaf. Sa javla exotiskt. Pa riktigt sadana dar rishattar all vietnamesisk lokalbefolkning har i alla Vietnam-krigsskilldringar, korianderdoftande nudelsoppor i gatustand, gronsaker och frukter jag aldrig sett forut, tranga gator, en miljard trafikganla vespor, supersott vietnamesiskt kaffe, vackra manniskor och minidit under 140-stracket.
Cheers mate!
Nu ar jag i Vietnam och det verkar fungera att blogga och lasa bloggar iaf. Bor pa varldens kanske mest backpackiga hostel. Vi far val kanske skylla oss sjalva som bokar ett hostel som drivs av ett par "social-cat-aussies". Var tid i Beijing har inte riktigt befolkats av nagra white-male-backpackers sa det kanns helt ok, att atminstone ett tag lyssna pa folks rovarhistorier om "and then we got stuck on the border of Uzbekistan when our car broke down and we didn't have a visa to Mongolia cause we had been caught by the police when we soo drunk had pissed on a Djingis Khan statue". I Bejing hangde vi bara med vara kinesiska kompisar. Nagon gang skall jag beratta om varfor Kina vill byta namn, enorma fargglada menyer, kolonialbarer och om kineser besatta av omvarldens syn pa dem. Mest av allt kanske jag vill beratta om hur fint och roligt vi hade det och vilka bra vanner vi fick. Inte nagra avklarade "locals", utan vanner. Ni vet riktiga.
Hanoi nu iaf. Sa javla exotiskt. Pa riktigt sadana dar rishattar all vietnamesisk lokalbefolkning har i alla Vietnam-krigsskilldringar, korianderdoftande nudelsoppor i gatustand, gronsaker och frukter jag aldrig sett forut, tranga gator, en miljard trafikganla vespor, supersott vietnamesiskt kaffe, vackra manniskor och minidit under 140-stracket.
Cheers mate!
posted by Annamaria och Andrea at 2:26 PM
3 Comments:
åååh vad härligt. Jag saknar dig amish! Du ser lite tanig ut på bilderna dock. (Facebook-länken fungerar inte, man måste logga in för att titta) ÄT mer!
PUSS PUSS, din Elin
hehe might be true! har gatt ner tre kilo trots att vi ater KONSTANT (du ser ju buffebilderna liksom..)!
saknar dig med raring! har inte hunnit saga grattis till jobbet an! GRATTIS! Det gjorde du/vi bra hahaha!
KRAM KRAM
lart mycket
Post a Comment
<< Home