För att tydliggöra

Eeeeh oj... Jag märkte att folk inte tolkade mitt blogginlägg på samma sätt som mig vilket så klart skulle ha tänkt på. Fick bland annat denna kommentaren:

Det är smygliberala medelklassmänniskor som du som gör det här samhället fördjävligt. Alla människor är komplexa, alla människor gör misstag, alla människor utvecklas, och lär sig saker. Kanske du oxå. Ush.

Jag håller precis med föregående talare! I mitt inlägg skrev jag: "det känns det som att alla som håller på med politik har mer eller mindre konstiga saker i garderoben. Det är ju svårt att komma in i en redan existerande kultur som kan vara svårändrad för en enskild individ - jag har själv jobbat i organisationer jag vet”. Jag hade faktiskt skrivit ett längre blogginlägg än det som nu är postat där jag skrivit om en massa oprofessionella saker jag gjort tidigare. Jag kände dock att inlägget skulle bli för långt och kanske inte så intressant så jag uteslöt det. Men nu får ni det iaf så ni inte tror att jag är någon politiker-besserwisser som gillar drev mot politiker där man rotar upp minsta haschbloss-folk har tagit och Dumble folk ”provsmakat”. Och jag menar vem har inte använt sig av vita lögner ibland? Jag tror inte att man behöver bli en sämre politiker för att man snattat tidigare, legat på rehab för alkoholmissbruk eller vad det nu kan vara. Kanske är det tvärtom – man blir kanske en bättre politiker? Man kanske varit med om saker, fått ta konsekvenserna av sitt handlande och sen kommer ur allt lite mer klarsynt, vad vet jag.

Det jag vände mig emot mest i inlägget var att Karolin ljugit i media och anklagat de som faktiskt vågade stå upp och berätta hur det var för att ljuga. Det samtidigt som MUF (med rätta) bedrev hatkampanj mot SSU:s fusk, ljug och slingrande.

Nåväl här är lite av mina oprofessionellaste moments:

1. Uppmanat en person att bidragsfuska

En kille som heter Christian tog över som generalsekreterare för Uppsalas Elevråd efter mig. I generalsekreterarrollen ingick det ekonomiska ansvaret för organisationen, bidragssökningar mm. Eftersom bidragssökningen hade fallit lite mellan stolarna året innan så var jag väldigt på Christian så att det skulle skötas rätt detta året. Vi hade flera överlappningsmöten då vi gick igenom hur det gick till och hur det skulle göras. Trots min ideliga uppvaktning och påminnande så lyckades Christian att glömma ett viktigt moment som gjorde att vi inte blev bidragsberättigade. Jag var så arg och besviken och bedrövad att jag sa åt honom att ha faktiskt fick ta och förfalska pappret som fattades som var ett mötesprotokoll. Fan han hade ju haft ett år på sig att fixa det! Just i den stunden kändes det inte mer än rätt - det var jättemycket pengar det handlade om! Efter att ha tänkt igenom det lite närmre och lugnat ner mig, ringde jag dock tillbaks och tog tillbaka vad jag sagt om fuskandet, dock lika arg och besviken.

2. Supa så att jag inte klarade av mitt uppdrag

När jag var distriktsordförande för Elevorganisationen i Uppland för hundra år sedan anordnades det distriktsordförandekonferenser. Dessa var ofta förlagda på helger och ofta i Stockholm. På en av dessa bodde jag och min kollega på hotell (vandrarhem snarare) även fast det var nära hem till Uppsala. Vi ville kunna vara med eventuella informella samtal på kvällen och slippa ta jättetidigt tåg dagen därpå. En ganska tvivelaktig prioritering kan tyckas för dem som inte vet hur viktiga de informella diskussionerna i sådana sammanhang är. När de informella diskussionerna var slut begav sig jag och min kompis ut i Stockholms nattliv och söp till rejält (självklart med egna pengar när vi nu pratar om dåligheter). Dagen efter var vi så förstörda att vi somnade under en av diskussionerna vi var där för.

3. Vara så bakfull att jag ställde in ett möte med en person som kom från en annan stad

Det här med alkohol är överhuvudtaget inte så jättebra idé i arbetsveckor. I alla fall inte i några större mängder. Man sköter helt enkelt inte sitt jobb lika bra. Eller inte alls som i detta fallet. Bad bad idea.