Case closed år 2006

Vid tolvslaget försökte jag inte så lite opersonligt skicka ett mass-sms till mina närmsta vänner. Självklart fungerade det inte pga det sedvanliga överbelastade nätet vid sms-täta högtider. Tur var väl det. Sms:et löd: Må druvorna bli söta, lammen feta och att vi får spendera mer tid med varandra 2008! Min förhoppning var att det sms:et inte är någon slags tecken för det kommande året för min förhoppning var den uppriktigaste. Årets första jobbdag började bra med att faktiskt skriva upp hur många timmar jag jobbade för att hålla koll på min japanska övertid samt att schemalägga en komp-dag.

Nyårsaftonen blev hur som helst otrolig lyckad de höga förväntningarna till trots. Dagen började dock inte lika bra då saker och ting körde ihop sig riktigt rejält på jobbet. Det slutade med att min lojale pojkvän fick skippa söndags-runk-myset och hoppa in och inventera. Sen stressade vi hem, kom på att vi glömde nyårs-spriten på jobbet, fick åka tillbaka, hetsdushade och försökte komma på hur man knöt Anders fluga. En halvtimme försent anlände vi blöta i håret till Roberts middag. Där vare det lite över 30 personer och det var dukat med långbord och bordsplacering. Jag hamnade bredvid en landskapsarkitet, två rara arkitektstudenter, Hinke från Konstruction, Sofia som var med och grundade Sisters Uppsala och en hardcore SSU:are från Linköping. Alltersom promillehalten blev högre fick den stackars SSU:aren agera måltalva och symbol för allt som är fel med socialdemokratin idag. SNÄLLA släpp det krampaktiga taget om begreppet arbetarrörelse som exkluderar typ samtliga individkollektiv och komplexa 2000-tals problem!!! Snälla inse att ha läst Marx varken är ett feministiskt alibi eller en feministisk tänkare.
Fortsatt lyssnade vi på Martin och Olofs nya låtar som var bättre än allt de gjort tidigare, miglade lite, blev rekommenderad att söka något slags krönikörjobb på UNT utav Kilotin-John som jobbade där och försökte mest hålla nere förtärandet av alkoholhaltiga drycker innan vi skulle sätta oss på bussen till El Stockholmo och de fortsatta festligheterna där. Tolvslaget firades på bussen och det var himla fint faktiskt. Satt bredvid mest älskade Anders i en tom buss på en svart väg, höll busschaffisen lite sällis och tittade på fyrverkerier till tonerna av Abbas "Happy new Year".
Väl i Stockholm landade vi först på en fest hos en av klubb-Anders Bricolage-kollegor. Medelåldern var typ 17 (I know för massa folk jag kände igen från Elevriksdagen var där) och folk grät, bankade på toadörren, trillade på dansgolvet, spillde ut billig skumpa i soffan och hånglade med den ena och den tredje i vänskapskretsen för att sedan gråta lite över det. Avlägsnade oss ganska snabbt i taxi till Hammarbyhamnen och Grodan-festen där. Det my-god kul trots (eller just kanske därför) den 10 år högre medelåldern och de en miljard högre årsinkomsterna. Aril Brikha och Joel Mull hann vi svänga våra fläskiga till innan jag fick droger-i-drinken-flash-backs och började känna mig ombytligt kall och varm och vi tog en taxi tillbaks till Uppsala. Jag ville så klart vara trevlig mot taxichaffisen (om det är som man kan misstänka att taxichaffisar faktiskt inte orkar prata med alla sina kunder så ligger jag jävligt illa till i taxi-chaffis-himlen) och initierade ett samtal om storheten med persisk mat innan jag slocknade typ tre minuter senare. Halv sju var vi hemma och jag påbörjade det omöjliga uppdraget att fruktansvärt onykter tvätta bort lösögonfransar utan att sticka och gnugga in dem i ögonvitan. Sen kan ni storyn. Pizza, avslagen cola, "är jag människa eller skrumplever?" arton filmer och ligga-hela-dagen-i-sängen-svett.

God fortsättning mina vänner! Må vi få ett trevligt bloggår tillsammans!